Det är viktigt för både simmaren och tränaren att förstå varandras olika roller vid en simtävling. Många simmare tror att de själva kan bestämma det mesta på en tävling. Därför gäller det för tränarna att få simmaren att förstå att denne representerar Karlskoga Simförening på tävlingen, och det är för dem de tävlar. Det är Karlskoga Simförening som anmäler simmaren på det som den skall simma, och simmaren kan inte själv bestämma och den vill stryka sig eller efteranmäla sig.

Det är ju också logiskt att en simmare och en tränare som under en period arbetat tillsammans för att uppnå ett resultat också under själva tävlingen tillsammans resonerar om upplägg, taktik, insim etc.

Tränaren har ju också en målsättning som ska uppfyllas på tävlingen.

Insimningen är viktig. Dels som uppvärmning, men också för att ”känna” in tävlingsbassängen. Kolla vändningar, starter, ryggflaggor etc. Det är viktigt att simmarna anpassar tiden när de avslutar sitt insim efter när de ska simma sitt lopp. Vad insimningen ska innehålla är också viktigt att det är förutbestämt. Yngre simmare bör få hjälp med att hitta en bra insimning, medan äldre och erfarna simmare vet som passar dem bäst. Ett bra sätt är att simmarna bestämmer och skriver ned innan tävlingen hur deras insim ska vara.

Insimningen är inget tillfälle att träna teknik. Undvik det om det inte är direkt nödvändigt. Om simmarna vill att man som tränare ska titta på deras teknik, starter eller vändningar bör man inte genomföra för stora förändringar på tävlingen.

Tränaren ska alltid finnas till hands under insimningen för att sprida en trygghet och ett lugn till simmarna. Det optimala är att tränaren står efter kanten, och/eller rör sig runt bassängen.

Mot slutet av insimningen ska alla simmare genomföra minst ett lopp på spurtbanan. Spurtbanan är bra av många orsaker. Dels är det ett ypperligt tillfälle för tränaren att ge lite extra peppning, påpeka alla bra detaljer i simmarens teknik, berömma för en bra start etc. Dels är det bra för tränaren att få kontroll på när simmarna avslutar sitt insim. Det kanske är för kort, eller avslutas för tidigt. Dessutom minskar risken att man ”glömmer” någon simmare, då även de tysta och försynta simmarna måste simma spurtbana.

När du pratar med simmarna efter en spurt, tänk på att undvika de vanliga orden som simmarna ofta förväntar sig, typ ”Bra!”, ”Det såg bra ut!”, etc.  Försök också att inte fokusera på tiden. Känslan är mycket viktigare än själva tiden.

Är det fler tränare med på tävlingen, så ska dina simmare simma minst en spurt med dig.

För simmaren har själva tävlingen många faser. För tränaren gäller det att röra på sig när ingen simmare. Passa på att köpa kaffe, gå runt och prata med simmarna, gå ut och hämta luft. När någon simmar sitter tränaren på läktaren, eller finns vid bassängkanten för att följa loppet

Alla simmare har olika teknik för att förbereda sig inför ett lopp. Som tränare gäller det att se till att simmaren undviker de dåliga teknikerna, och satsar på de bra. Vissa simmare vill ha tyst och lugnt om kring sig, medan andra vill prata oupphörligen. Bra uppladdning är att röra på sig, gå ut och hämta luft, köra uppvärmning, heja på sina klubbkamrater, prata med tränaren. Dålig uppladdning är att sitta still på läktaren, äta, sova, störa de som vill ha lugn och ro.

Under uppladdningen blir många simmare nervösa. De vill gärna berätta för tränare och andra simmare om att de inte kommer att orka loppet, att det inte kommer att gå något bra och att de kommer att bli diskade. Det mest effektiva för att komma bort från sådana destruktiva tankar är att fokusera på loppet. Be simmaren att fokusera på sådant som gör nytta istället. Dvs loppets genomförande.

Alla simmare är lika viktiga och alla lopp är lika viktiga. För den enskilda simmaren kan naturligtvis vissa lopp vara viktigare än andra, men när det gäller klubbkamraternas stötning ska det inte vara någon skillnad. Om man som tränare inte är med och styr upp detta kommer det att bli stora skillnader. Om inte simmaren är och byter om eller ute och hämtar luft så gäller det att heja på sina klubbkamrater.

Har simmarna ingen erfarenhet av att heja på varandra så måste man resonera och träna på detta på träningen. Det är svårt för en simtränare att få alla att heja på varandra om de inte är vana att göra det.

Berätta så tidigt som möjligt om vilka simmare som blivit uttagna till lagkappen. Hur du som tränare tar ut ett lagkappslag kan ju variera. Du har ingen skyldighet att förklara hur du resonerat, men för sin egen del kan det ju vara bra att ha klart för sig att man resonerat på ett rättvist sätt. En simmare som blivit uttagen till lagkapp har som skyldighet att peppa och stötta sina lagkamrater, och göra sitt allra bästa på loppet.

En del simmare har stort behov av att resonera upplägg med sin tränare, medan andra inte vill göra det alls. Som tränare får man avväga hur man ska agera. Vet man att simmaren brukar lägga upp sitt lopp direkt felaktigt ska man naturligtvis påverka simmaren.

Viktigt är också om en simmare har för avsikt att satsa olika mycket på olika lopp, så ska det vara ett resonemang med tränaren innan. Helst ska det resonemangen ha förts redan vid anmälningstillfället. Se också vad som står under ”allmänt”.

Det viktigaste är att om tränaren och simmaren har kommit överens om något, så gäller det tills de kommit överens om något annat. När simmaren väl står på startpallen så ska tränaren och simmaren vara överens om hur loppet ska genomföras.

Varje tävlingslopp ska alltid normalt genomföras på snabbast möjligaste sätt. Tendenser till att simmare inte ger allt, eller ger upp när de inser att de inte vinner accepteras inte. Om en simmare väljer att spara sig till ett annat lopp ska det vara väl förankrat hos tränaren.

Varje lopp ska också ha samma intresse från tränaren. Det skulle ju se märkligt ut om tränaren springer runt och viftar under ett lopp, medan denne sitter och dricker kaffe under ett annat. Tränarens målsättning med sin grupp är ju utveckling av alla simmare.

Tänk på att det inte är tillåtet med Pacing, dvs kommunicera med simmaren genom skyltar eller tecken, eller att följa simmaren efter kanten.

Efter att simmaren genomfört loppet ska denne ta sig till sin tränare för att prata om loppet. Det är viktigt att resonera om vad som hänt och varför. Vad kan göras bättre vid nästa lopp, vad ska vi träna på när vi kommer hem osv. Tränaren ska också kunna redogöra för simmaren om hur han upplevde loppet, splittider mm. Var generös med beröm.

När det går bra brukar det aldrig vara svårt att få simmaren att komma fram efter loppet, men när loppet gått dåligt brukar en del simmare smita ifrån och simma av först. Var konsekvent och kräv samma procedur oavsett resultat. När loppet är genomfört ska simmaren ta sig till tränaren för eftersnack. Acceptera inte heller någon teater där simmaren slänger vattenflaskor och badmössor, gråter, skriker och beter sig allmänt illa. Om ett lopp går dåligt måste simmaren vara så förberedd på det att denne kan behärska sig. Naturligtvis ska man få vara besviken, men man måste vara så professionell att man uppför sig sportsligt.

Undvik om möjligt ord och meningar som simmaren förväntar sig, typ ”34:58! Jätte bra!”

Brukar vara svårt att få simmarna att genomföra en ordentlig avsimning. Samtidigt har man ju som tränare svårt att vara med och kontrollera. Det gäller att tidigt få simmarna att vänja sig vid att göra en ordentlig avsimning efter sitt lopp.

Mat

Om man ska äta mat mellan tävlingspassen eller middag vid övernattning äter man alltid gemensamt. Se därför till att de sista simmarna skyndar sig så att inte alla behöver vänta onödigt länge.

Mat är viktigt för energipåfyllningen så tränaren måste vara med och se till att simmarna äter ordentligt.

Dubbelkolla innan avresa så att det verkligen är bokat mat och hur många det i så fall är bokat. På många tävlingar kan man justera det bokade antal om någon har blivit sjuk. Gör det i så fall när man hämtar matbiljetterna

Övernattning

Samma sak gäller vid övernattning som vid mat. Kolla innan avresa så mycket som möjligt. Är det bokat, är det betalt. Man kanske behöver förbereda med en rumsfördelning. Det är viktigt att man som tränare bestämmer vem som sover med vem, så att ingen hamnar utanför.

Är det övernattning i skolsal så är det bra att förbereda simmarna på vilken tid det är släckning och att simmarna är förberedda på att du som tränare inte kommer acceptera några ”stökigheter”. Som tränare ska du naturligtvis inte acceptera stökigheter vid någon form av övernattning. Vid övernattning på hotell finns det ju en risk att simmarna är ute och springer i korridorerna på kvällen/natten.

Vilan är ju ett viktigt inslag i förberedelserna inför tävlingen dagen efter, och de som verkligen satsar på tävlingen måste få möjligheten att vila ostört.

Samling

Ha samling ofta. Berätta alltid vid samlingen när nästa samling är. Samling är alltid uppskattad av simmarna, även fast de suckar och pustar när man kallar till den. Simmarna tycker om ordning och reda, även fast de inte vill erkänna det, samtidigt som de vill ha så mycket information som möjligt om vad som hänt och vad som ska hända. Lyft gärna fram någon simmare som gjort något bra. Se till så att det hela tiden är olika simmare som lyfts fram och olika orsaker som gör att de blir uppmärksammade.

Inled alltid insimningen med en samling där man berättar om dagens lopp, maten efter tävlingen, lagkappslagen etc. Vid övernattning har man alltid samling på kvällen.

Föräldrar

Någon eller några föräldrar brukar alltid vara med på tävlingen. Som tränare ska man uppmuntra föräldrar att delta på tävlingar. Simmaren uppskattar oftast att föräldrarna engagerar sig och intresserar sig för deras tävling, även fast simmaren väldigt sällan visar det. Oftast ger också föräldrarnas närvaro en positiv inverkan på simmarens resultat.

Föräldrarna ska dock inte engagera sig för hårt i simmarens resultat, upplägg, uppvärmning etc. Föräldrarna är publik och ska inte lägga sig i arbetet som simmaren och tränaren utför.

Föräldrarnas främsta uppgift är att berömma och stötta.

Många föräldrar vill dock gärna hjälpa till och då gäller det att hitta lämpliga uppgifter såsom kanske skriva splittider åt tränaren, gå och köpa bananer etc.

När det gäller samlingar, måltider och övernattning ska dock föräldrarna i möjligaste mån hålla sig undan om de inte har en uttalad ledarroll.

Prisutdelning

Att få komma till prisutdelning måste vara varje simmares högsta målsättning. Det är ju därför man beger sig iväg på tävlingen, för att vinna och få gå upp högst på prispallen.

Att inte delta på prisutdelningen skulle ju kunna tolkas som ett divabeteende, och det accepterar vi ju inte.

Vid prisutdelningen representerar man ju inte bara sig själv, utan också den föreningen man tävlar för. Prisutdelningen är en officiell ceremoni och vid den bär man klubboverall. Byxorna kanske inte alltid är så praktiska att ha, men klubbjacken är ett minimum. Vi måste förmedla till simmarna att vi en prisutdelning ser man proper ut och uppförs sig.